LOKALTIDNINGEN LUND CENTRUM 22 NOVEMBER 2025 |

Citykrönikan tar farväl men Spencer nosar vidare

Det händer ofta att jag och min ständige kumpan, den irländska terriern Spencer, stöter på burksamlare som vittjar papperskorgar i jakten på pantburkar – en viktig gärning för returinsamlingen. Då skänker jag ofta Jenny Holm en tanke. Minns ni henne? Den bestämda och propra lilla damen som rörde sig genom Lund på 80- och tidigt 90-tal, frenetiskt samlande burkar i sin shoppingvagn. Alla hade på den tiden en teori om henne: hon var rik som ett troll, knäppgök, hemlös, nej vänta – hon bodde i en stor lägenhet, eller så var hon dotter till en berömd professor? För någon månad sedan fick jag boken om hennes liv i min hand. Jenny Holms brorsdotter Annalena Holm har skrivit ”Styrkan i dig själv” om sin faster, och plötsligt får man en hel bild av en mycket speciell kvinna.

Under våra promenader samlar Spencer på dofter medan jag spanar efter förändringar. Under mer än sju år har jag spunnit på en bild av mitt Lund i denna citykrönika. Det här är min sista för Lokaltidningen, men vandringarna fortsätter.

Vi tar alltid en tur genom Botaniska trädgården för att se hur renoveringen av de gamla växthusen från 1865 fortskrider. En ny stålkonstruktion reser sig i byggkaoset, och jag anar en grön växtskugga som sträcker sig uppåt, tacksam för att få mer utrymme. Till våren ska renoveringen vara klar. Under tiden håller råkorna koll – talföra som vanligt – och deras varningsfulla krääääh ljuder från trädkronorna. De små ekorrarna susar förbi, men de med vit svans har vi inte sett på flera veckor.

Vi passerar Kulturen och jag tänker på det senaste avsnittet av podcasten Historielunden, som den här gången handlar om jultomtens märkliga historia. Spencer får en förnimmelse när vi går förbi muren – om det är osynliga tomtar eller annat oknytt som fångar hans uppmärksamhet är svårt att veta.

På Sankt Petri kyrkogata köper jag saffransbullar med apelsin till adventsfikat genom Mannz fiffiga lucka, utan att behöva gå in i butiken. Vidare till Clemenstorget, där man i januari ska kunna bada bastu mitt på torget och kanske till och med träffa en badfe.

Spencer får vänta utanför Ostabengtsson på Stora Gråbrödersgatan medan jag inhandlar en julcheddar av Sandra.

I butiken Lek och Sak hittar vi ett helt gäng med kaniner, möss, katter och hundar som verkar redo för en balett i Beatrix Potters sagovärld.

Nästa stopp är tehuset Java där ett speciellt julte ska inhandlas. En ljuvlig doft av te och kaffe välkomnar mig som vanligt i dörren. Annars är det os av svordomar och förbannelser som har hängt över uppgrävda Botulfsplatsen den här hösten. Men även intressanta lukter sipprar upp ur groparna när asfalt och gatsten är borta. Möjlighet till något nytt väntar; arkeologerna gräver försiktigt fram en medeltida gård och fördjupar Lunds historia. Mina tankar flyr till höstens intressanta utställning Under gatstenen på Lunds konsthall och frågan som ställs: Hur formas vi av de miljöer vi lever i – av arkitektur, institutioner och historiska strukturer? Vill man fördjupa sig i frågan kan jag rekommendera de kvartslånga lunchvisningarna och konsthallens eminenta hemsida fylld av kunskap.

Foto: Maria Sehlin

Hur jag formas av Lund kommer jag även fortsättningsvis att fundera över när jag och Spencer vandrar genom denna oöverträffade, älskade stad.

Gerd Pedersen Lundabo, kommunikatör och företagare inom hållbar turism. Gerd bloggar också sedan många år med London som specialitet. För att komma i kontakt med Gerd: gerd@gerdpedersen.se