Lokaltidningen Lund Centrum 17 juni 2023.
Odrägliga tips för bästa sommaren
Något av det odrägligaste man kan göra är att ge tips som ingen efterfrågar. Jag vet. Men trots det kommer här mina bästa sommartips. Jag är nämligen laddad och har valt ut tre fundamentala byggstenar som kommer att forma min sommar i Lund. Då tänker jag inte på något byggprojekt i radhuset. Nej, det blir inget utekök eller lyxig hundkoja till min ständige kumpan Spencer. Sommarens tre solida byggstenar är Sommarlund, årskort och glasskarta. Mer behövs inte för att få en fulländad sommar.
Första stenen i sommarbygget är Sommarlund. Programmet är redan vältummat och jag inser att jag kan stanna hela sommaren i Lund utan att behöva röra mig en millimeter utanför kommungränsen. Hjärtpunkten blir Stadsparkens dansbana. Där finns dansande häxor i dansföreställningen My neighbour is a witch, svängiga Bicycle Beat, den franska streetdansgruppen Art Move Concepts, dinosauriepop med Pappa Kapsyl, akrobatisk cirkusföreställning med Kaaos Kaamos och mycket mer. Möt Lunds artister och talanger i Made by Lund på Vita scenen Och Miriam Aïda! Hur fantastiskt är inte det? Eller varför inte spontant och avslappnat häng i picknicklunden på Stortorget? Möjligheterna känns oändliga.
Andra byggstenen är årskorten som ligger beredda i plånboken och väntar. Under en fika med vänner yppade jag min fäbless för årskort.
– Det var oväntat! Vad har du förutom Lugi? Di blåe? Undrade den sportintresserade i sällskapet.
Nja, inte riktigt. Visserligen har jag haft årskort till Lugi under flera år, men till Malmö FF? Knappast. Jag föredrar Lunds fotbollsklubbar för då slipper man supporterhaveri och upplopp. (Förutom när min tidigare kumpan den irländska terriern Sirius råkade lyfta bakbenet och kissa i en tränarväskan tillhörande en LBK-tränare. Det skapade mycket dålig stämning men inget polisingripande.)
Nej, de tre årskort jag har i min ägo öppnar upp helt andra världar än idrottens och ger mig möjlighet att besöka Historiska museet, Kulturen och Skissernas. Ja, för några hundralappar kan jag smita in hur ofta jag vill. Jag känner mig alltid lite VIP när jag slänger fram kortet. Tittar överlägset mig omkring för att se om någon uppfattat hur genialiskt det är att ha årskort. Hittills har ingen förstått min upphöjdhet men en gång hörde jag ett upprört litet barn upprört påpeka ”tanten betalade inte, hon smet in”.
Den tredje stenen är min egenhändigt producerade glasskarta. Ja, jag har en karta eller lista över alla glassetablissemang i Lund innanför vallarna. Det är smart och förutseende.
Efter en lång promenad på stan med gäster kan nämligen en viss tristess uppstå och någon mumlar disharmoniskt ”vad ska vi göra nu?”. Då ska man ha perfekt kontroll över stadens möjligheter. Och kontra med ”vad sägs om en isländsk mjukglass doppad i lakrits?”. Sedan lotsar men det trötta sällskapet till Smakbar på Clemenstorget där de i isländsk anda producerar mjukglass. Eller ”nu skulle en pistageglass som smakar exakt som på Sicilien sitta fint”. Och iväg med flocken till Alfredos på Saluhallen.
Eller ” har ni provat Gin & Tonicsorbet någon gång? Jag vet att de brukar ha en sagolik egenproducerad sådan på Chocolaterie Hovby No 9”.
Nu stoppar jag tipsmaskinen och slutar vara odräglig.