LOKALTIDNINGEN LUND CENTRUM 23 NOVEMBER 2024 |
De senaste dagarna har min hjärna varit upptagen av den där pyttelilla rundmasken C elegans, i fjor var det attosekunder jag grunnade på och i förfjor var det denisovamänniskans lillfingerben som höll mig vaken.
Varje höst är det likadant; när Nobeldagen står för dörren väcks plötsligt en nyfikenheten för ämnen som ligger långt utanför min kompetensnivå. Jag hoppar glatt över skaklarna för att diskutera kvasivetenskapliga teorier med andra nyväckta Nobelfans under hundpromenaden.
Intresset fick en extra boost i fjor tack vare Anne L’Huillier, som kammade hem Lunds första Nobelpris. Men vi kan även glädjas åt att åtminstone fem alumner från Lunds universitet fått Nobelpriset: Manne Siegbahn, Bertil Ohlin, Sune Bergström, Bengt Samuelsson och Arvid Carlsson.
Det finns säkert fler pristagare som fostrats i Lund, ty forskare verkar vara en grupp som gärna migrerar. Vi får inte glömma internationella Ig Nobelpriset som delas ut av Harvard University för att ”hedra framsteg som först får människor att skratta och sedan dem att tänka”. Lundaforskare har vid flera tillfällen fått priset. Bland annat belönades professor Susanne Åkesson för sin upptäckt att vita hästar inte besväras särskilt mycket av blodsugande bromsar. Tidigare har Lundaforskare prisats för forskning om kattkommunikation och hur dyngbaggar orienterar sig med hjälp av stjärnornas ljus.
I Dagens Nyheter (20/10) diskuterades den strikta uppdelningen mellan enögda ingenjörer och kultursnobbar. Den blodiga striden mellan ingenjörslandet Sverige och kultursverige. Enligt skribenten finns det en skarp och ointaglig gräns.
Är inte det lite stockholmskt? Är det bara jag som inte känner igen den barriär som ledarskribenten målar upp? Nu tänker jag inte på fördelningen av statsanslagen för forskning mellan olika fakulteter – det är en annan högst relevant fråga.
Nej, jag tänker på nyfikenheten. Vi Lundabor är kanske mer öppna för nya frågor och tycker inte forskning är så märkvärdig? Bara i år promoveras 266 doktorer, som förväntas bli framtida forskare.
Fråga Lund har banat vägen för vetenskaplig nyfikenhet i olika omgångar sedan 1962 genom att avmystifiera naturvetenskap.
Filosoficirkeln har sedan 1977 arrangerat föreläsnings- och diskussionsverksamhet med tvärvetenskaplig inriktning. Sedan kom Hans Uno Bengtsson, mannen som gjorde fysik till fest – professorn som gick på glödande kol och gärna diskuterade knake hos Holmgrens.
Nåja, hur det än ligger till, är det snart dags för Nobeldagen. Till alla Lundabor med inbjudan till festen men som har klädproblem kan jag tipsa om syateljén Le Fay. Där finns fantastiska balklänningarna, och för den som vill ha något unikt erbjuder Lund Art & Vintage finfina högtidsblåsor.
För alla som suktar efter Nobelfesten men inte erhållit något pris, kan jag berätta att loppet inte är kört. Alla som är inskrivna vid ett högre lärosäte kan delta i Nobellotteriet och vinna chansen att få köpa en biljett.
Om man inte har turen på sin sida finns en annan möjlighet – att sponsra Nobelstiftelsen för sisådär 15 miljoner för att få äta en trerättersmiddag.
Men det känns som ett ekonomiskt haveri. Det duger gott med en nobel middag på någon av alla Lunds restauraranger den 10 december. Det behöver inte vara så märkvärdigt.